Tillverkningsmetoder
Mätning
Gjutning i sandform:
Detta är den dominerande gjutningsmetoden, oberoende godsstorleken. Man använder sig av en skalenlig modell, kärnlåda och kärna för gjutstycket.
Gjutning i keramisk form:
Även detta är en gjutprocess i engångsform. Skillnaden är att själva gjutformen är tillverkad som en skalenlig vaxmodell.
Man använder mätutrustning för att kunna få måtten på olika detaljer riktiga så att de kan säljas och vara användbara för vissa ändamål. Några exempel på mätutrustning är :
Skjutmått,mäter tiondelar 0.1mm
Mätskruv och hundradels klocka för att mäta hundradelar 0,01 mm
Mikrokator för att mäta tusendelar (av millimetrar) 0,001 mm
Några mätinstrument idag avläses digitalt. t.ex. Mätskruv och skjutmått. Dessa visar ofta tre decimaler (alltså tusendelar). Men i själva verkat kan dessa instrumen endast mäta tiondelar. Analoga mätistrumen är forfarande vanligast.
Man använder mätutrustning för att kunna få måtten på olika detaljer riktiga så att de kan säljas och vara användbara för vissa ändamål. Några exempel på mätutrustning är:
Skjutmått,mäter tiondelar 0.1mm
Mätskruv och hundradels klocka för att mäta hundradelar 0,01 mm
Mikrokator för att mäta tusendelar (av millimetrar) 0,001 mm
Några mätinstrument idag avläses digitalt. t.ex. Mätskruv och skjutmått. Dessa visar ofta tre decimaler (alltså tusendelar). Men i själva verkat kan dessa instrumen endast mäta tiondelar. Analoga mätistrumen är forfarande vanligast.
Man kan använda ett skjutmått till bland annat :
- utvändig mätning
- invändig mätning
- diameter mätning
- mätning av små mått
När man använder ett skjutmått får man inte använda sig av för stor kraft. Då snedställs mätaren .
Vid användning av ett analogt skjutmått måste man kunna läsa av den så kallade nonieskalan.
Är ett avläsningshjälpmedel för tex skjutmått. 1 cm kan delas upp i 10 olika bitar
(millimetrar) men om du delar upp 9 millimetrar i 10 olika stora delar så får du 10
stycken 0,9 millimetrar på nonieskalan.
Mätskruven är precis som skjutmåttet ett handmätdon. Fördelen med att använda ett mätur, även kallat hundradelsklocka, istället för att använda mätskruvar är att man kan mäta flera mått samtidigt.
Mätområdet på en hundradelsklocka är några millimeter och noggrannheten är normalt 1/100 mm, därav namnet. För att kunna passa olika stativ och mätplintar
är skaftdiametern standardiserad till 8 mm.
Mikrokatorn är ett mekaniskt mätinstrument som genom sin unika konstruktion kan mäta längder ned till 0,1 μm. Instrumentet är det noggrannaste mätinstrument som finns.
Företaget CEJ uppfann mikrokatorn på 1930-talet. Deras mätvisare är helt mekaniskt, allt från mätspets till visare och mätningen sker helt utan friktion.
Formande metoder
Man kan dela upp de formande produktionsmetoderna i fyra stycken grupper:
-
Klippande bearbetning
-
Plastisk bearbetning
-
Plastformning
-
Gjutning
Klippning och stansning är de två huvudgrupperna inom de klippande metoderna.
I både klippningen och stansningen är man ute efter att forma materialet man arbetar med.
Den så kallade avverkningen (formningen) går till så att två eggar (vassa, likt bladet på en kniv) klipper eller stansar (formar hål)
Skillnaden på klippning och stansning är att vid stansning används stans och dyna. Nederdelen av stansen och överdelen av dynan är som vassa knivar som motsvarar detaljen eller det hål som ska klippas.
Smidning
Smidning innebär att ett stålämne är uppvärmt så att man kan forma det genom slag eller tryck. För att ett material ska vara smidbart, bör det vara stål med medelvärden av kolhalten. För låg kolhalt ger begränsad smidbarhet.
Bockning
Inom bockning ingår dessutom 3 olika sätt att bocka på: kantbocking, V-bocking och rundbockning.
Rundbockning är när 3 rund rundvalsar trycks mot varandra. Matarvalsen har en större diameter än de båda undre som är placerade med ett visst centrumavstånd från varandra..
Plastformning delas in i tre olika arbetsmetoder
-
Formsprutning
-
Formblåsning
-
Vakuumformning
Gjutning indelas i två huvudgrupper efter typ av gjutform: Engångsform eller permanentform.
Engångsformar:
Denna metod delas in i två grupper:
-
Gjutning i sandform.
-
Gjutning i keramisk form.
Gjutning i sandform:
Detta är den dominerande gjutningsmetoden, oberoende godsstorleken. Man använder sig av en skalenlig modell, kärnlåda och kärna för gjutstycket.
Gjutning i keramisk form:
Även detta är en gjutprocess i engångsform. Skillnaden är att själva gjutformen är tillverkad som en skalenlig vaxmodell.
Permanentform:
Metoden indelas i två huvudgrupper:
-
Kokillgjutning
-
Pressgjutning
Dessa material är vanliga vid gjutning:
-
Olika järn- och stållegeringar
-
Aluminiumlegeringar
-
Kopparlegeringar
-
Magnesiumlegeringar
-
Zink
Hopfogade metoder
Metoden gör så att det blir ett enda stycke istället för flera.
De vanliga brukningsmetoderna är
Limning, svetsning och lödning.
Limning:
Sjuuvhållfastheten hos limfogar ligger mellan 1 och 40 Nmm2.
En limfog kan belastas genom skjuvning, dragning, utmattning och fläkning
eller en kombination av dessa. Miljön har också sin påverkan.
Det finns många olika sorters lim pga avd limmet ska användas till:
Epoxilim:
1-2 komponent lim, kan härdas vid 0 grader, vid rumstemperatur härdar det på 5-10 min
Melaminlim:
härdas i värme, ger ljus fog, används till trä, träfiber, papper och kork.
Fenollim:
härdas i varmt eller kallt, blir mörk, och väderbeständig fog, används till trä, träfiber, papper och kork.
Polyesterlim:
ett härd lim som kan användas i låga temperaturer, används till glas, keramik.
Polyuretanlim:
1-2 komponent lim, fukt härdad, bättre fläkfasthållhet en epoxilim, använd till de flesta material.
Polykloroprenlim:
tillhör gummilimmen, häftar omedelbart och ger sjuvhållfasthet upp till 2N/mm2.
Limmet är elastiskt ner till -60 grader, används till de flesta material.
Smältmetoder.
TIG-svetsning
När man använder TIG-svetsning så så för man den icke avsmältande elektrod av Wolfman (tungsten) och i samband med elektrisitet. Då den icke avsmältande elektroden skapar gnistor mot arbetsstycket vilket antänder gasen. Runt denna strömmar skyddsgas för att försöka skydda smältan från elektroden och luftens skadliga inverkan. Tillsatsmaterialet tillförs manuellt från sidan av smältbladet.
När man använder TIG-svetsning används en transformator med likriktare som gör att det är möjligt att svetsa med både lik- och växelström
Det finns två olika sätt:
- trycksvetsmetoder
- smältvetsmetoder
Trycksvetsmetoder:
Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.
Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.
Punktsvetsning:
Punktsvetsning är en metod som bara används för överlappsfogar. Det som händer är att två vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.
Sömsvetsning:
Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsinterval
Frånskiljande metoder
Svarvning:
Svarv är en maskin som kan forma olika material, så som trä och metall. För att kunna forma detta såå använder man hårdmetall som klarar av detta. Nu idag så används de flesta svarvarna utav datorer (CNC- styrning) men man kan även göra det förhand.... men skillnaden är att när man använder CNC- styrning så arbetar maskinen med högre skärhastighet och noggrannhet, och du behöver inte slipa efter bearbetning, på grund av noggrannheten.
Fräsning kan delas upp i 4 olika grupper planfräsning, hörnfräsning, profilfräsning och spårfräsning. När man fräser så tar man fram olika ytor med olika detaljer i utseende. Fräsning kan man säga är tvärtom emot svarvning för att i fräsning spänner man fast arbetsstycket och det som skär ut snurrar runt.
När man borrar en mängd hål är det viktigt med precision och att det går snabbt. Det finns flera olika olika sorters borrmaskiner.
Pelarborrmaskin
Pelarborrmaskonen är konstruerad så att det går att ”veva” upp och ner maskinbordet och det gör att maskinen har ett brett arbetsområde. Man ställer in ett lämpligt varvtal och monterar därefter ett borr.
Verktyg.
Den vanligaste typen av borrar är spiralborren. De är oftast gjorda av snabbstål (krom och volfram)
När man borrar blir verktyget uppvärmt och det kyls då ner med skärvätska. Snabbstål tål inte värme lika bra som hårdmetall och därför behöver det kylas ner för att inte slitas lika mycket.
